Waldorfskolans kunskapssyn – en inbjudan till samtal

Av Christine Liebendörfer, klasslärare vid Sophiaskolan, Österlens Waldorfskola och författare till boken Waldorfpedagogik som utkommer våren 2013.

Begreppet kunskap är på allas läppar. Självklart ska skolan leda till kunskap! Men finns det olika sätt att se på vad kunskap är och hur ser just waldorfpedagoger på kunskapsbegreppet?

En stor del av kunskaperna inom waldorfpedagogiken är erfarenhetsbaserade och har endast förts vidare muntligt på kurser och seminarier. Leif Tjärnstig har i ett tidigare bidrag här på Waldorf Agora lyft fram denna frågeställning som är ytterst aktuell inom lärarutbildningen. Förhållandevis få waldorfpedagoger har genom åren på ett systematiskt sätt utvecklat sina metodiska och didaktiska idéer och säkerställt att de förs vidare till andra intresserade. Lärare kan naturligtvis ha pedagogiska kunskaper utan att kunna verbalisera dem. Genom att tala och skriva kan vi uttrycka kunskap och forma tankar och känslor så att de blir möjliga att begripa för både oss själva och andra. Genom att läsa och lyssna kan vi ta del av andra människors kunskap.

“Det finns en utvecklingspotential för praktiken i en förening av de tre kunskapsformer som Aristoteles benämnde episteme – den vetenskapliga kunskapen, techne – den praktiska produktiva kunskapen och fronesis – den praktiska klokheten.” (Göransson, 2004).

Det finns många intressanta områden att undersöka inom waldorfpedagogiken, till exempel hur den konstnärliga undervisningen möter och bidrar till elevernas lärande. En del genomförda studier av waldorfskolan skulle också kunna jämföras med motsvarande studier inom andra skolformer. Kanske kan waldorfpedagogiken på så sätt fortsätta att vara en inspirationskälla, även på ett akademiskt plan, för fler än waldorflärarna. Inom det vidare pedagogiska fältet har mycket forskning gjorts över lång tid. Här finns en hel del intressanta studier som alla lärare borde ta del av. Bland uppsatser och avhandlingar vid svenska universitet och högskolor de senaste 10 åren finns dock endast ett fåtal som tar upp begreppet kunskapssyn.

En iakttagelse som gett nytt perspektiv är att många pusselbitar ska stämma för att få till en optimal kunskapsinhämtning. Det manar till eftertanke i en värld där allt ska gå fort, vara enkelt och tillrättalagt. Ger vi kunskapsprocesserna tillräckligt med tid och utrymme, är målet viktigare än vägen och kommer vi verkligen fram till målet i rättan tid? Och vad är för övrigt i rättan tid?

Hur ser just du på kunskap i waldorfskolan? Vad är dina erfarenheter? Bidra gärna till samtalet med ett inlägg i kommentarsfältet!

 

 

2 tankar kring ”Waldorfskolans kunskapssyn – en inbjudan till samtal

  1. Göran Nilo

    Av Göran Nilo, läkepedagog och psykolog med över 20-års direkt erfarenhet av waldorfpedagogiken på bl a Kristofferskolan under 1980-, -90-talet. Verksam i Pedagogiska Sektionen av Fria Högskolan för Antroposofi, som bl a anordnar de årliga Waldorflärarmötena.

    Angående waldorfskolans kunskapssyn.
    Christine L efterlyser erfarenheter angående kunskapssynen inom waldorfrörelsen. Jag vill då göra uppmärksam på en utmärkt artikel, som gett mig själv unika nya erfarenheter inom detta område: ”Slutsats, omdöme, begrepp – förståelsekvaliteter” av Jost Schieren, professor i waldorfpedagogik vid Alanushochschule, Alfter, Tyskland.
    Vid det senaste Svenska Waldorflärarmötet, januari 2012 fick alla mötesdeltagarna en svensk översättning av artikeln som förberedelsemöjlighet . Den finns tillgänglig i svensk översättning på Pedagogiska Sektionens hemsida: http://www.antroposofi.nu/pedagogik. Originaltexterna finns på 
engelska 
och 
på 
tyska 
i
 e‐tidskriften 
RoSE

 http://www.rosejourn.com
.
    För egen del har jag inte stött på en bättre text om barns förståelseprocess (en djuplodande bearbetning av 9:e föredraget i Allmän människokunskap) någon annanstans, vare sig muntligt eller i skrift. När man bearbetat den avancerade (i vilket fall för mig) och delvis svårtillgängliga texten öppnar sig waldorfpedagogikens unika erbjudande till moderna barn för den uppmärksamma läsaren. Artikeln utgör ett erbjudande som tar sin utgångspunkt i ”waldorfpedagogikens kunskapsteoretiska position”. Waldorf får tilbaka sina skarpa konturer och det är lätt att välja vilken position man själv vill inta. Allt skildrat av någon som på alla tänkbara och önskvärda sätt är vetenskapligt skolad.
    Läs och begrunda – det lönar sig!

    Svara
  2. Christine Liebendörfer

    Tack för påminnelsen om denna viktiga text! Jag har läst den och använder mig av den i min mastersuppsats som just handlar om kunskapssynen. Det skulle dock säkert hjälpa alla oss som tycker att den är svårtillgänglig om du (eller för all del andra läsare!) kunde bidra med dina/era konkreta lärdomar eller personliga slutsatser av texten. Eller kanske en sammanfattning med egna ord?

    Svara

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *