Waldorf 2.0 – vad är waldorf på 2000-talet?

Av Örjan Liebendörfer, redaktör för Waldorf Agora och f.d waldorflärare, elev och förälder samt en av initiativtagarna till konferensen Waldorf 2.0 den 26-27 April 2013.

ParsifalSteiners uppdrag till de nya lärarna beskrivs ofta som terapeutiskt, inte bara när det gällde den enskilda elevens behov av stöd i att lära och balansera ensidigheter, utan mer än så; för att utveckla sociala färdigheter och lägga grunden för ett aktivt deltagande i samhällets utveckling. Den första waldorfskolan grundades med ambitionen att vara ett helande initiativ och samhällsimpuls, inte bara för det individuella barnet utan för alla barn, egentligen för en framtida värld i fred. Det skulle inte vara en skola för privilegierade, utan för alla.

På så sätt var waldorfpedagogiken redan från början provokativ och radikal eftersom den i första hand orienterar sig mot den växande människan, barnet eller ungdomen, och i mindre grad efter att tillgodose samhällets eller näringslivets intressen, man kan inte beställa en viss leverans av waldorfskolan. Men samhället fanns ju naturligtvis där och alla waldorfskolor har tvingats till kompromisser med de egna idealen. Från myndigheterna finns krav, inspektioner och regler som villkorar skolans existens. Samhällets demokratiskt förankrade ramverk och utveckling tränger sig på och skolan tvingas till en en ständigt pågående dialog med myndigheter och politiker för att i möjligaste mån behålla den egna karaktären och pedagogiska idén.

Med sin utgångspunkt i den ”tidlösa” antroposofiska människosynen blev waldorfskolan trots sin radikalitet vid starten dock ett ganska konservativt pedagogiskt fenomen i den bemärkelsen att mycket av det som lades fast 1919 fortfarande gäller idag. En del tips och råd från Steiner bevarades som mönster och sanningar och kom inte att ifrågasättas. Pedagogiken har utvecklats långsamt och med stor försiktighet samtidigt som mycket nytt kom att uppstå inom skolans värld, på gott och ont. I Sverige har skolutvecklingen accelererat de senaste 10 åren med mängder av reformer, ny läroplan och en ny lärarutbildning. Kontrasten mot waldorfskolornas långsamma reformtakt är påtaglig.

Waldorfskolornas unika koncept tilltalade dock allt fler föräldrar och elever och tillväxten har fortsatt till idag. Men trots framgångssagan finns en växande kritik, såväl inifrån som utifrån. Därtill har internets nya kommunikationsmöjligheter skapat en arena där var och en kan komma till tals utan att betala entrébiljett, kritik som funnits tidigare har blivit synlig och lättillgänglig. Vad går kritiken utifrån ut på? En stor del handlar egentligen om antroposofin men slår tillbaka på waldorfpedagogiken. En annan del är relaterad till egna erfarenheter som tidigare föräldrar eller elever gjort under sin skoltid. Låt oss dock för tillfället lämna kritiken utifrån åt sidan, även om den är nog så intressant.

De frågor som lever hos de som själva är aktiva inom waldorfpedagogiken handlar också om antroposofin men också om förhållandet till samhället och dess inverkan på skolan som självständig organism. Bilden är komplex men låt mig förenkla lite: en hel del lärare har i princip inget personligt förhållande till antroposofin och den antroposofiska människosynen, för andra är det en impuls av största betydelse för valet av yrke och livsgärning. Tillspetsat kan man säga att motpolerna resulterar i synen på waldorfskolan som antingen

  • en konsekvent skola baserad på antroposofisk människosyn där alla lärare har ett fördjupat förhållande till antroposofin

eller en

  • friskola med waldorfprofil – en skola präglad av kreativitet och konstnärlighet och ett och annat metodiskt grepp men i stort sett bygger den på allmänt accepterad pedagogiska metoder som också ryms inom den svenska grundskolans ramar

Finns det en tredje väg?

Polariseringen är som sagt tillspetsad men det finns uppenbarligen olika synsätt inte minst vad det gäller graden av anpassningsvilja till rådande regelverk men också till graden av vilja att fördjupa sig i den antroposofiska människosynen. Polariteten radikalism-pragmatism är välkänd inom t.ex. den gröna politiska rörelsen och har lett till splittringstendenser men har även en inbyggd dynamik som det går att bygga vidare på. De flesta inser nämligen att myntet har två sidor och att en ensidig orientering åt det ena eller det andra hållet leder till isolering respektive urvattning. Genom att låta dynamiken blomstra och generera kraft istället för att bryta ner uppstår energi och kreativitet. Den gemensamma viljan och målet har en enande kraft. De delade meningarna och pluralismen är enligt min uppfattning inte av ondo, de är istället en förutsättning för ett öppet samtal och en stimulerande utvecklingsprocess.

Problemet uppstår ju snarare om denna process inte äger rum, om samtalet inte pågår. Då ökar risken för ytterligare polarisering, frustration och en nedåtgående spiral inleds där skolorna till slut förlorar elever och även sin position som alternativ och spännande pedagogisk impuls. I det läget är alla förlorare.

Utmaningarna är enligt min uppfattning dels att individualisera och modernisera det antroposofiska arbetet, en postantroposofisk ansats. Idag har allt fler människor ett eget förhållande till det andliga och har allt mindre behov och intresse av Steinercitat och traditionella föreläsningar. Dels behöver vi väcka vilja till samhällsengagemang och stimulera ett aktivt deltagande i skoldebatten. Det är oerhört många som delar kritiken mot den svenska skolans utveckling och waldorfpedagogerna behövs i det offentliga samtalet. Att enbart fokusera på egna undantag och särregler bidrar väldigt lite till utvecklingen av det svenska skolväsendet.

En hel del personer inom waldorfrörelsen menar att vi varit inne i den negativa spiralen det senaste årtiondet och nedläggningen av flera gymnasier och motgången för Waldorflärarhögskolan tolkas som tecken på en skolrörelse i stagnation. Kritiker utifrån menar att waldorfrörelsen kommer att förgöra sig själv bland annat genom att undvika att konfronteras med sin egen historia och värdegrund och genom att sluta sig inne.

Den sista tesen tycker jag vi ska ta som en uppmaning och utmaning. Låt oss bevisa att den är felaktig! Vi är många som är övertygade om pedagogikens potential även på 2000-talet och som tror på dess förmåga att utvecklas inifrån med hjälp av öppna samtal, kunskapande och energi från nya generationers lärare, rektorer, föräldrar och elever som behöver lyftas fram och få ta plats.

Ett initiativ för utveckling och framtidstro

Oron många känner är bakgrunden till initiativet att få igång en öppen utvecklingsprocess genom konferensen Waldorf 2.0 Initiativgruppen menar att det behövs en vision för waldorfpedagogiken idag, det behövs ny energi. Konferensen kommer att äga rum den 26-27.04 i Kulturhuset i Ytterjärna. Mer information hittar du kontinuerligt under länken www.waldorf2.se

Initiativgruppen har bemödat sig om att hålla ner kostnaderna för att möjliggöra ett brett deltagande. Alla intresserade är välkomna till en spännande och kreativ mötesplats. Konferensen har ingen beslutande funktion, den är ett forum för ett öppet, engagerat samtal om väsentliga frågor och vänder sig till alla vänner till waldorfpedagogiken.

Vid ett förberedande möte i november 2012 definierades två väsentliga teman som kommer att stå i fokus:

  • var står waldorfpedagogiken idag- en lägesbeskrivning
  • förhållandet mellan antroposofi och waldorfpedagogik

Visar sig denna konferens fruktbar och om det finns en vilja hos deltagarna att gå vidare har initiativkretsen tänkt sig möjligheten med två uppföljningskonferenser kring t.ex. följande frågor:

  • hur utvecklar vi kursplanen vidare och hur hanterar vi ramar, regler och villkor givna av samhället?
  • hur kvalitetssäkrar vi vår verksamhet?
  • hur behöver Waldorflärarutbildningen vara utformad?
  • hur organiserar vi oss på skolorna och i det övergripande samarbetet?
  • hur utformar vi kommunikation och marknadsföring av waldorfpedagogiken?

Jag är övertygad att det finns en stark inre utvecklingskraft inom waldorfrörelsen, inte minst märker jag det i mötet med många unga lärare och föräldrar. Låt oss gemensamt få energin och utvecklingskraften att flöda! Välkommen till Waldorf 2.0!

En artikel om arbetet med ett pedagogiskt café på Ellen Keyskolan kring temat Waldorf på 2000-talet kan du läsa här!

4 reaktion på “Waldorf 2.0 – vad är waldorf på 2000-talet?

  1. Lena Christina Olofsdotter

    Det är helt klart en brytningstid, som Örjan Liebendörfer beskriver i sin artikel, världen förändras och det finns mycket som kan förvandlas i waldorfpedagogiken.
    Frågan är hur och till vad den ska förvandlas. Risken är stor att vi kompromissar bort själva essensen, det som gör den så unik, det att den har sitt ursprung i Antroposofin. För att med mod kunna ge sig in i den nödvändigheten till omvandling kan det vara klokt att ta reda på var mänsklighetens utveckling befinner sig idag och vart vi är på väg, sett ur ett andevetenskapligt perspektiv.
    Vi har i kollegiet på Rudolf Steinerskolan i Göteborg under föregående läsår studerat 1900- talets Andliga Händelse skriven av Yeshayahu Ben Aharon.
    Under vårterminen bjöd vi in författaren till en gemensam studiedag för regionens waldorfskolor. Denna studiedag väckte en mängd frågor och ett stort intresse hos flera deltagare, eftersom det berörde frågorna kring framtiden och framtidens pedagogik. I samband med stora organisatoriska förändringar i skolor och på förskolor och en känsla av att hålla på att förlora fotfästet bildades under höstterminen en grupp som ville ta itu med situationen. Den bestod av åtta lärare och två förskollärare som studerat en del av Dr. Ben Aharons böcker. Några har också deltagit i seminarier och workshops under flera år.

    Detta ledde till att vi ville anordna ett lärarmöte på Västkusten den 15 – 17 mars med Dr. Ben Aharon, dit alla waldorflärare och waldorfförskollärare i hela Sverige är inbjudna.

    ”Den senaste andevetenskapliga forskningen visar, enligt Yeshayahu Ben Aharon att vi genom Ett nytt Kristusmedvetande kan återfinna den levande, kreativa källan som är grunden för waldorfpedagogiken och andra ur antroposofin sprungna initiativ.
    Genom sociala övningar och Mikaelisk Yoga, kan vi utveckla förmågor som kommer att behövas i vår tid och framöver.”

    Om du är intresserad av att deltaga i ovanstående möte kan du höra av dig till lenaolofsdotter@gmail.com

    1. Karolina Bergom Larsson

      Hej! Var kan man läsa mer om den senaste andevetenskapliga forskningen som ben Ahron hänvisar till?

  2. Pingback: Waldorf 2.0 – vad är waldorf på 2000-talet? — Waldorfbloggen

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *