Beskrivning av pedagogiskt kafé på Ellen Key-skolan hösten 2012 med tema ”Vad är Waldorf på 2000-talet?”
Av Helena Källgren, förälder på Ellen Keyskolan och en av deltagarna i initiativgruppen för Waldorf 2.0
Jag beskriver utifrån vad vi i projektgruppen tänkte på när vi på föräldraföreningens uppdrag ordnade ett pedagogiskt kafé på Ellen Key-skolan i höstas. Vi hade flera diskussioner, med många inblandade bland annat från föräldraföreningen, inför kaféet och sannolikt har var och en som deltagit i dessa diskussioner sin bild av vilka önskemål som ledde fram till det stora mötet. Vi i projektgruppen kan sammanfatta att anledningen till att mötet ordnades var att vi upplevde en längtan efter att få prata mer om waldorfpedagogikens visioner utifrån olika perspektiv. Dessutom fanns en känsla av att waldorfpedagogiken är så rätt i tiden men att det inte riktigt kommuniceras ut så bra. Vi tänkte att det helt enkelt var bra om vi började med att formulera oss inför varandra.
Det är annars lätt att man fastnar i diskussioner kring vardagliga frågor och problem på föräldramöten och andra träffar på skolan. Samtidigt finns det en längtan efter att prata om de stora frågorna. Alla som är i waldorfskolan, i alla fall föräldrar och lärare, har gjort ett aktivt val – men det finns därefter inte något lättillgängligt forum för oss som vill samtala kring pedagogiken.
Vi upplevde alltså ett behov hos många att prata om pedagogiken på en övergripande nivå, vad de olika byggstenarna i pedagogiken betyder för föräldrar, lärare och elever. Vi ville också diskutera vad waldorfpedagogiken betyder för oss på vår skola samt ställa frågan var pedagogiken står idag – behöver den uppdateras? Eller behöver vi bara diskutera varför vi tror på det här? ”Vad är Waldorf på 2000-talet?” var det övergripande temat.
Rent praktiskt hade vi två inledande talare. Leif Tjärnstig från Waldorflärarhögskolan talade om visioner och om pedagogiken som ett ”hoppets skola”. Sedan talade Matilda Sundqvist, lärare klass tre på Ellen Key-skolan, om sitt arbete och sin vardag i en waldorfskola. Därefter delades föräldrar och lärare, vi var cirka 50 stycken, in i mindre grupper som samtalade kring två frågor. 1 Varför väljer vi Waldorf? 2. Hur kan pedagogiken utvecklas utan att den förtunnas?
Alla grupper uppmanades skriva nyckelord för att kunna presentera kort vad de samtalat om. Många viktiga saker kom upp, exempelvis åsikter som att det finns en tanke bakom varje moment. Att det inte finns läroböcker gör att läraren kan möta eleverna där var och en befinner sig. Att sociala förmågor uppmuntras. Samtidigt kom det fram att vissa föräldrar känner sig osäkra – kan man som förälder vara fel för waldorf? Det är också flera som undrar saker som varför barnen lär sig tyska och inte spanska eller kinesiska?
Alla frågor och synpunkter sammanställdes i ett dokument och det gjordes en affisch med alla synpunkter att sätta upp i lärarrummet. Vi har inte hunnit göra mer av allt som kom upp men vi ska i början av 2013 träffas och samtala kring hur vi kan följa upp alla tankar och idéer. Vi kommer definitivt att ha fler pedagogiska kaféer – förhoppningsvis ett varje termin.
Responsen vi fått efter detta var mycket positiv och från både föräldra- och lärarhåll har många uttryckt att det är viktigt att vi samtalar om visioner, framtid och kärnan i Waldorf.
En artikel om bakgrunden till konferensen Waldorf 2.0 hittar du här!