Vad är waldorfskolans kärna och vad behöver utvecklas vidare?

Av Helena Eriksson Källgren, journalist och förälder på Solgläntans waldorfförskola och Ellen Keyskolan och Örjan Liebendörfer, redaktör för Waldorf Agora. Tillsammans ingick de i förberedelsegruppen för konferensen Waldorf 2.0

Vid konferensen Waldorf 2.0 som ägde rum i Ytterjärna 26-27 april i år diskuterades i parallella arbetsgrupper tre grundläggande frågeställningar om waldorfpedagogikens ändamål:

  • Vad är waldorfpedgogikens kärna?
  • Vad, om något, behöver fördjupas?
  • Hur kan jag bidra?

Det som är unikt med dessa samtal är bredden på deltagarna. Lärare, förskollärare, föräldrar och andra vänner till pedagogiken bidrog alla med sina synpunkter. Varje grupp förde blädderblocksanteckningar. För att vi ska kunna föra diskussionen vidare har vi nu sammanställt anteckningarna från blädderblocken. Det här inte är någon fullständig rapportering utan snarare vår tolkning utifrån information som kommer från de olika grupperna. (I en särskild dokumentation från konferensen kommer samtliga anteckningar att finnas med.) Men vår slutsats är att anteckningarna ger en ganska sammanhållen bild av waldorf idag, det är tydligt att liknande frågeställningar dyker upp i flera grupper.

Om vi tänker ett steg framåt så skulle dessa anteckningar kunna utgöra basen för utvecklandet av en välbehövlig kommunikationsplan och ett moderniserat språkbruk.  En ny ändamålsformulering skulle kunna svara på följande frågor:

  • ”Vad kan och vill vi bidra med till vår omvärld?”
  • ”Vad gör vi, varför och för vem?”
  • ”Vilken är vår unika idé och uppgift?”

Blädderblocksanteckningarna går att sammanfatta i fem olika områden. Vi har valt att genomgående skriva waldorfskolan och skolan, men menar därmed naturligtvis även waldorfförskolan och förskolan.

Vi inbjuder härmed till fortsatt dialog kring detta väsentliga tema. Använd gärna kommentarsfältet för bidra med dina synpunkter!

Waldorfskolans mål:

1.    Vi vill få hela människan att växa

Waldorfskolans röda tråd, kursplanen från förskolan till gymnasiet, ämnenas bredd och samverkan med varandra, synen på skoldagens rytm och den breda kunskapssynen bygger på tanken att hela människan med alla sina förmågor är viktiga. Inget ämne är mer betydelsefullt än något annat. Vad än barnet har för gåvor inom sig ska de ges näring och få möjlighet att växa.

2.    Vi vill främja individens utveckling mot frihet

Waldorfskolans ambition är att stärka barnets jag så att det kan gå ut i världen som en fri människa. Vi välkomnar barnets kreativa intentioner och impulser och vill ge det redskap på sin unika väg så att det kan möta det som kommer med glädje och engagemang. Kunskap är ett medel för individens utveckling. Waldorfskolan arbetar ständigt med att försöka förstå människan och har tillit till hennes förmåga och vilja till utveckling.

3.    Vi vill vara en mötesplats för människor

Waldorfskolan vill vara en mötesplats för utbyte av tankar, idéer och kunskap. Här uppstår gemenskap och känsla av sammanhang och det utvecklas ett ömsesidigt förtroende mellan lärare, föräldrar och elever. Waldorfskolan är en social impuls som värnar livet.

4.   Vi vill främja lärarens strävan att vara autentisk

I waldorfskolan behöver läraren vara autentisk och leva med uppgiften och ämnet så starkt att det är en integrerad del av personligheten. Läraren ska vara en naturlig auktoritet i kraft av kunskap och engagemang. Hon intresserar sig för djupare skikt i människan, arbetar aktivt med sin egen utveckling och eftersträvar att se möjligheterna hos varje enskild individ.

5.   Vi vill bidra till att utveckla ett hållbart samhälle

Utifrån en holistisk människosyn vill waldorfskolan verka för ett hållbart samhälle ur alla aspekter. Människor ska känna meningsfullhet och vilja att vara med och bära och utveckla samhället. Hållbarhetstänkandet präglar skolans vardag och genomsyrar undervisningen.

Under konferensen diskuterades också frågan vad som kan utvecklas vidare inom waldorfpedagogiken. Detta skapar möjlighet att på sikt skissa på en utvecklingsplan för waldorfpedagogiken i Sverige.

Även här går det att dela in förslagen i fem kategorier.

Utvecklings och fördjupningsteman:

1.    Pedagogik, undervisning

  • Vi behöver konkretisera vad den allmänna människokunskapen betyder idag och fördjupa oss i waldorfpedagogikens särskilda kvaliteter.
  • Vi behöver vidareutveckla och synliggöra berättandet som pedagogisk metod och lyfta fram värdet av mänskliga möten.
  • Vi behöver stärka samarbetet runt övergångarna förskola-skola och grundskola-gymnasium och utveckla bättre förståelse för den sammanhållna kursplanen från förskola till gymnasium.
  • Vi behöver utveckla vår förmåga att hjälpa barn med särskilda behov.
  • Vi behöver öppna upp klassrummen och skapa en lärande organisation med målet att främja kontinuerlig utveckling av kursplan och undervisning.

2.    Kommunikation, språk:

  • Waldorf/antroposofi behöver formuleras med samtida begrepp samt intressera sig för andra verksamheter som bär livets dynamik.
  • Vi behöver synliggöra vad vi gör så det blir begripligt för dem utanför vår krets. För dettas behöver vi ett språk som lyfter fram våra unika kvaliteter utan att förtunna och banalisera.
  • Vi behöver tydlighet och mod i vår kommunikation
  • Vi ska eftersträva att belysa aktuella samhällsfrågor ur ett waldorfpedagogiskt perspektiv
  • Vi behöver utveckla och marknadsföra de konstnärliga och praktiska ämnena.

3.    Samarbete, organisation:

  • Vi behöver förbättra samarbetet mellan skola/förskola, föräldrar/lärare och inom skolan (lärare/lärare).
  • Vi behöver organisera samarbetet mellan skolorna på ett nytt sätt för att kunna agera mer effektivt och driva våra frågor mer framgångsrikt.
  • Vi behöver engagera föräldrar i barnets utveckling (föräldrarna som resurs, gemenskap ger något till föräldrarna, föräldrarnas engagemang går över till barnen).
  • Vi behöver hjälpa föräldrarna till kunskap om barnens utveckling i en föräldraskola.
  • Vi behöver utveckla kollegiearbetet och finna nya former där alla är jämställda, leder och tar ansvar, lyfter varandra.
  • Vi behöver finna våra arbetsformer med rektorn som en integrerad del av organisationen.

4.    Forskning:

  • Vi behöver bli bättre på att påvisa värdet av beprövad erfarenhet.
  • Vi behöver starkare koppling till den forskning som finns.
  • Vi behöver konstruktiv självkritik samt fokus på det som fungerar.
  • Vi behöver spegla mot andra synsätt för att klargöra det vi gör.
  • Vi behöver öka intresset för andra skolor, inriktningar och deras erfarenheter och resultat.

5.    Relationen till skolans styrdokument och samhället

  • Vi behöver komma ur tänkandet om waldorfskolan som en kulturoas.
  • Vi måste våga prova även det som inte är konventionellt waldorf.
  • Waldorfskolans kursplan skall vara ett levande material. Vi behöver arbeta om den om och om igen och relatera till vår samtid.
  • Konstruktiv civil olydnad behövs och vi måste förhålla oss kreativa till skolans styrdokument.
  • Vi behöver arbeta för att bevara möjligheten till långsamma lärandeprocesser.
  • Vi behöver fördjupa waldorfpedagogikens potential att praktisera mångfald/integration.

Välkommen med ditt bidrag till det fortsatta samtalet!

Helena & Örjan

12 tankar kring ”Vad är waldorfskolans kärna och vad behöver utvecklas vidare?

  1. Pingback: Waldorfpedagogikens kärna och utvecklingsbehov — Waldorfbloggen

  2. Fredrik Arvas

    Jag var inte med men skulle ändå vilja lägga till en punkt om kunskapsåtervinning mellan pedagoger. Jag möte nya lärare (som går sitt första varv med en klass) som jobbar väldigt mycket med förberedelser. Även om det behöver vara personligt önskar jag att klasslärare kan hitta sätt att överföra kunskap/planering mm till kommande generationer av klasslärare.

    Svara
  3. Ylva Kallin

    Jag hänger inte riktigt med i texten så jag undrar om ni kan förtydliga: Vad menas med ”En ny ändamålsformulering skulle kunna…”, talar ni om ”Kriterierna för en waldorfskola”, de enskilda förskolornas/waldorfskolornas ändamålsparagrafer eller vilka?
    Min upplevelse är att vi öppnat oss för mycket redan och istället skulle behöva dra ihop oss och söka rötterna igen dvs antroposofin och människokunskapen, däremot måste vi hitta ord för det vi gör och varför så omvärlden förstår oss.

    Svara
  4. Örjan Liebendörfer Inläggsförfattare

    Bra poäng. Det viktiga tycker vi också är att hitta kärnan och rötterna i pedagogiken i en tid när trycket utifrån, bla politiskt, tätnar. Just därför tror vi att vi behöver formulera vad waldorf står för och kan bidra med i vårt samhälle idag. Vad har egentligen waldorf för roll här och nu? Samhället är helt annorlunda än när pedagogiken föddes. Varför behövs waldorf kanske mer nu än någonsin? Vi tror inte att kärnan är ett problem – det är sättet vi formulerat oss på som gjort att många missuppfattat oss.
    Låt oss dock betona att texten ovan är vårt personliga sätt att formulera de tankar som vi uppfattade på konferensen, och på intet sätt någon ”officiellt godkänd” text. Vi hoppas framför allt att formuleringarna ska leda vidare till ett fortsatt samtal, vilket ju nu sker bland annat här! Hurra!
    En tydlig ändamålsformulering är viktig just för att pedagogiken inte ska urvattnas på grund av nya krav och riktlinjer utifrån. Om vi inte inifrån formulerar vad vi står för så kan vi inte med trovärdighet och kraft stå starka när omvärlden lägger nya krav och riktlinjer på undervisningen. Det är ingen motsättning i detta och att hitta rötterna. Tvärtom – detta är för att vi ska kunna arbeta utifrån waldorfpedagogikens kärna i dag och i framtiden.

    Helena & Örjan

    Svara
  5. Ylva Kallin

    Jag upplever inte att enbart kraven utifrån urvattnar pedagogiken utan snarare ibland kan hjälpa oss, t ex dokumentationskravet och kravet på kvalitetsutveckling: att beskriva hur vi arbetar, vad vi vill åstadkomma och vad vi behöver förbättra.
    Även inifrån urvattnas pedagogiken med för få utbildade waldorfförskollärare, vet inte hur stor bristen är inom waldorfskolan men där är väl också många som går i pension. Att få till en 3½-årig waldorfförskollärarutbildning på heltid ser jag som viktigt i dagens samhälle. Den höga pensionsavgången nu liksom det allt längre öppethållandet i förskolan kräver fler utbildade, förr var ju waldorfförskolan enbart lekskola och då arbetade man ensam eller möjligtvis med en medhjälpare. Idag går inte det utan vi tar in fler medarbetare som inte är utbildade, intresserade men oftast inte förankrade i waldorfpedagogiken.
    För framtiden är utbildningen viktig och att den blir på heltid och får ekonomiskt stöd från staten.

    Svara
  6. Ida Lewald

    Hej! Tack för ett fantastiskt initiativ!
    Jag kunde tyvärr inte närvara så mina frågor kanske är irrelevanta.. men jag har läst om ert arbete ovan.
    Det som jag undrar över är om den andliga aspekten eller ”den osynliga världen” alls togs upp under mötet. Som jag ser det är det kärnan i waldorfpedagogiken och vår unicitet. För mig som inte var med på mötet kan flera av punkterna lika gärna formulerats av en montessoriskola eller en kommunal skola… en generell strävan som de flesta som jobbar med barn har som mål….
    I vår rörelse är vi ofta oerhört förtegna om den andliga grunden till vår pedagogik. Jag upplever att den sidan till och med ibland förnekas eller förbises och då tenderar pedagogiken att reduceras till ytterligare en metod , om än en trevlig sådan, att ”fylla in kunskap” i barnen.
    Jag tror, precis som skrevs, att vi behöver tydlighet och mod i vår kommunikation. Om vi tror att vi ska verka flummiga och verklighetsfrånvända när vi talar om antroposofins andliga grund så får vi använda begripliga termer- men inte låta bli att tala om det av rädsla att bli missförstådda! Det vore flummigt och osäkert. Ärlighet och mod!
    Men som sagt- jag var ju inte med i samtalet……
    Vad härligt att detta forum kommit till stånd och att ni drivkraftiga människor tagit tag i detta oerhört viktiga arbete! Tack!

    Ida
    Waldorfmusiklärare

    Svara
    1. Lena Holmberg

      Hej Ida.
      Vad roligt att se dig här på forumet. Jag vill bara säga att jag upplever exakt samma frågeställning som du har, som central för waldorfpedagogikens framtid. Och så spännande den är!
      Begreppen ande och själ används otroligt vidlyftigt i alla möjliga sammanhang. Just genom antroposofin skulle det vara möjligt (och nödvändigt)att få kontur på dessa begrepp.
      Själv befinner jag mig i den tron att det endast är möjligt att tillsammans med andra formulera på vilket sätt andligheten är nödvändig, vad den är och varför…!
      Jag försöker skriva själv för att göra det klart för mig, men det lyckas…så där!
      Något av ett Herkulesjobb för Cyborg minst sagt…
      Glada hälsningar!
      Lena Holmberg

      Svara
  7. Mona Zettervall

    ”Vi vill få hela människan att växa. Vilka gåvor eleven/människan än har ska de ges näring och få växa.”
    Den tanken tycks mig självklar men i dagsläget teoretisk, eller?
    Hur ska det gå till när hantverksämnen ges krympande tid för att ”lagen säger så” och lönesättningen blir ojämlik pga att rekryteringen av bla ”mattelärare är så svår pga låg lön”.
    Ger vi inte efter för snabbt för det vi menar vara waldorftanken dvs att hela människan ska växa och därmed ska alla ämnen ses som likvärdiga och att de bildar en helhet? Om inte skolorna vågar stå upp för, i mitt tycke, grundtankarna enligt ovan kommer ju ingen annan att göra det. Det är ju inte bara gentemot resten av samhället vi ska formuelar oss, vi måste hålla tungan rätt i mun även inom waldorfskolan och visa att våra värderingar finns i praktiken.
    Mona
    Klasslärare

    Svara
  8. Helena E. Källgren

    Intressanta och relevanta synpunkter och kommentarer här. Kul!
    Det allra viktigaste tycker också jag är att pedagoger och alla andra som är en del av skolan, föräldrar med flera, står upp för grundtankarna. Först då går det att formulera sig tydligt utåt. För mig är det just därför jag är engagerad i det här samtalet. Som förälder har jag valt waldorfpedagogik till mina barn för att jag tror på grundtankarna. Hela mitt engagemang handlar om att pedagogiken inte ska urvattnas. Däremot vill jag att den ska stärkas och förtydligas så att pedagogiken blir förståelig i det samhälle vi har i dag. Jag tycker inte att det finns anledning att vara förtegna om några delar av pedagogiken vilket jag, precis som Ida Lewald också säger, upplevt ibland. Det bästa är ju om alla kan vara stolta över pedagogiken, och tydliga med den, istället!
    Jag vill också poängtera att den här sammanfattningen som Örjan och jag skriver om endast utgör 1,5 – 2 timmar av konferensen som varade fredag-lördag. Mycket mer viktigt sades. Och framför allt – vi hoppas att det här bara är början. Att många fler röster ska höras. Vi ska tycka olika, vara olika, men jag tror ändå att vi kan samarbeta utifrån kärnan om bara samtalet är öppet. Jag tror personligen att waldorf kommer att spela ännu större roll framöver för samhället – om vi bara vill.

    Svara

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *