Soils and the food we eat tomorrow – diet for a green planet
Transformations of public meals – food as a driver for sustainable development.
Det var titeln på en internationell konferens på Kulturhuset den 20 maj 2015 i samband med International Year of Soils 2015. Arrangörerna var bland andra: Beras, Södertälje kommun, Biodynamiska forskningsinstitutet och Saltå kvarn.
Tillåt mig några reflektioner:
Huvudtalare från olika kontinenter påvisade det akuta behovet av en global förändring i vårt sätt att odla, konsumera, fördela. Jorden (soil) utarmas alltmer på grund av högeffektiva och vinstberoende odlingsmetoder där pesticider är en viktig del i konceptet.
Jag förblev inte oberörd! Medan jag satt där och försökte ta in budskapet förstod jag man hade kunnat säga barn och ungdomar istället för växter och djur. Barn över hela världen är utsatta för samma marknadskrafter, och de råder ända in i klassrummen. Tester och prov, bestämmelser och normer är pesticiderna som förgiftar barndomen, som dämpar livskrafterna, och gör att många sloknar på vägen.
Även skolan och synen på den växande människan är i akut behov av en global förändring. Vi behöver befria skolan, eleverna och lärarna från att vara styrda av ekonomiska och politiska intressen. Vi har kunskaper hur vi kan bereda jordmånen så att varje barn kan växa, utvecklas och blomma. Hur skulle vi kunna översätta konferenstiteln?
Transformation of education as driver for sustainable development – diet for healthy learning eller….
Har du som läser det här förslag?
Regula Nilo Schulthess
Visst är waldorf något som är värt att lyfta fram i skoldebatten även om en hel del av tankarna genom åren har anammats efter att först ha fåtts att framstå som underligt.
När Kulturrådet för några år sedan hade ett projekt med dans i skolan hade merparten av Sveriges kommuner inkommit mer ansökningar. Lovorden kring effekterna av dans haglade, detta efter alla års förlöjligande av eurytmi.
Jag delar åsikten att waldorf tydligare ska betona sin roll i att finna lösningar för hållbar utveckling(sustainability), eller om man föredrar begreppet resilience(uthålligt/motståndskraftigt).
Visst borde vi sikta på ett arrangemang på ämnet skolans roll i hållbarhetsarbetet och bjuda in brett och inte påskina att waldorfpedagogik sitter inne med alla svaren.
Alla som har ett genuint intresse av att verka i riktning mot ett mer hållbart samhälle kan bidra i arbetet och har värdefull input att erbjuda. Även tveksamma och de med invändningar kan lära oss mycket om mentala motstånd mot förändring och hur vi kan bli bättre på att kommunicera om och stimulera till önskvärd beteendeförändring som privatperson, i vårt värv och som medmänniska.
Tack Jan för din kommentar. Självklart tänker jag också på ett brett samarbete i skolfrågan. En säker identitet och förankring i waldorfpedagogiken gör det möjligt att vara öppen för andras idéer!
Regula Nilo Schulthess
Hej!
Spännande att läsa era inlägg om ”sustainable education” eftersom jag skrivit en masteruppsats på temat. Här behövs nya tag- vår kära Waldorfskola har ännu inte hittat tidens tråd för att svara upp till elevernas och vår jords behov. Imorgon deltar jag på en konferens i Sthlm med temat hållbara livsstilar. Vad kan skolan göra?
Vad kan VI göra- tillsammans? Finns initiativ som kan samverka?
Hälsn Kari
Jag tänker på Waldorfskolan som en ”kultur-ö” i sitt lokala samhälle. Kopplar samman detta med initiativ som finns i Omställningsnätverket. De har bl a gemensamt att fokusera på ”positiva framtidsbilder” och bygger upp alltmer kunskap om vad Resiliens kan vara och hur förändringsprocesserna ser ut. Samarbeten mellan Waldorfskolor och lokala Omställningsgrupper skulle kunna vara mycket produktivt och strategiskt.
Mvh Leif-Harald Liebendörfer