Av Örjan Liebendörfer, redaktör.
Den största empiriska studien över waldorfelevers- och föräldrars erfarenhet av skolgången publicerades för några dagar sedan. Studien leddes av Dr. Heiner Barz, professor vid Heinrich-Heine Universitetet i Düsseldorf, Dr. Sylvia Liebenwein från samma universitet samt Dr. Dirk Randoll vid Alanus Hochschule. Det övergripande ansvaret hade Dr. Andreas Schleicher som är ställföreträdande direktör för OECD:s utbildningsdirektorat och bland annat ansvarig för PISA-undersökningarna. Studien genomfördes i Tyskland 2009-2011 och omfattade över 800 elever som genom frågeformulär besvarade olika frågor samt över 50 djupintervjuer med elever och föräldrar. Eleverna gick i klasserna 9-13 i sex olika förbundsländer. Genom föreliggande data från allmänna skolor i Tyskland fanns ett adekvat jämförelsematerial som gör studien unik i sitt slag.
Glädje att lära sig och tillfredsställelse med skolan
Vid påståendet ”Att lära mig något i skolan skapar glädje” svarar nära 80% av waldorfeleverna ja, för det allmänna skolväsendet var motsvarande siffra 67%. Vid påståendet ”Det som vi gör i undervisningen är oftast intressant” svarar waldorfeleverna ja med 79%, i det allmänna skolväsendet var siffran 54%. Waldorfeleverna anser också sin skola vara mer inbjudande och vänlig (85% mot 60%).
Förhållandet till lärarna
Ungefär 65% av waldorfeleverna håller med om påståendet ”Våra lärare intresserar sig för varje elevs framsteg” jämfört med det allmänna skolväsendets 30%. Ett liknande förhållande gäller för påståendet ” Våra lärare ger oss möjlighet att uttrycka vår mening” av (83% mot 48%) samt ”Våra lärare gör undervisningen intressant och spännande” med 50% resp. 23%.
Självförtroende
Waldorfeleverna visar också en på en högre grad av självförtroende. 84% av waldorfeleverna svarar ja till påståendet ” Jag har fått veta av skolan att jag har starka sidor”, en motsvarande siffra redovisas för påståendet ” Jag är övertygad om att jag kan prestera bra resultat vid prov”.
Ångest och stress
Waldorfeleverna visar en betydligt lägre grad av stress- och ångestfenomen, t.ex svarar 12% av eleverna att de lider av sömnsvårigheter pga. skolstress, för det allmänna skolväsendet var motsvarande siffra 5 procentenheter högre.
Kulturell bildning
Waldorfeleverna upplever i högre grad att det konstnärliga och kulturella uppmuntras i skolan och de deltar i betydligt högre grad i sådana aktiviteter utanför skoltiden.
Vilka elever går i waldorfskola?
Studiens sociologiska del visar att eleverna i hög grad redan gått i annan skola innan de kommer till waldorfskolan, att de i högre grad lever familjer med separerade föräldrar och att dessa främst tillhör den välutbildade medelklassen.
Elevernas värderingar ligger också nära en mer bildad samhällsklass, t.ex. svarar 32% att det är primärt att ”Respektera lag och ordning”, i en motsvarande studie för ungdomar i hela Tyskland var siffran 60%. För värden som mer betonar den materialistiska sidan av livet är siffrorna mellan grupperna däremot jämförbara.
Förhållandet till antroposofin
Drygt 65% av eleverna säger ja till påståendet ” Jag känner till idéerna som finns bakom min skolas pedagogik”, vid närmare efterfrågan kan eleverna dock oftast inte säga mer än namnet Rudolf Steiner.
Studien tar också upp problem och kritiska frågor som lyfts fram av eleverna. Dit hör bland annat:
den långa klasslärartiden (upp till 8 år) frågan om återkoppling och krav på prestation, den ofta abrupta övergången från klasslärarstadiet till högstadiet (tyska Oberstufe från årskurs 9) och den relativt höga andel som inte känner sig utmanade kunskapsmässigt och bristen på differentiering i undervisningen
Dr. Andreas Schleicher beskriver i förordet att samhället behöver en skola som rustar eleverna för den verklighet som dagens samhälle utgör. Idag kan kunskapen som ges i skolan aldrig vara tillräcklig för ett helt yrkesliv. Skolan måste ge eleverna förmåga att ta ansvar för det egna fortsatta lärandet och lägga grunderna för en kontinuerlig förändringsvilja. ”Det som räknas idag är ett livslångt lärande, motivation och förmåga att utifrån sin egen horisont utvecklas i takt med förändringarna i samhället och arbetslivet” skriver Schleicher. Istället för ett rent analytiskt förfarande som leder till rutinmässiga problemlösningar krävs ämnesövergripande syntetisering av olika kunskaper där sambandet kanske inte är helt uppenbart från början. Därtill finns ett växande behov av social intelligens, emotional trygghet och entreprenörsanda.
Schleicher konstaterar: ”Den genomförda undersökningen visar att waldorfskoleeleverna är bra förberedda för den framtid som väntar dem”. Han betonar särskilt elevernas lust och glädje att lära sig och deras förmåga till självständigt lärande som är nyckelfaktorer för att komma tillrätta i en värld som vi ännu inte vet hur den kommer att gestaltas.
Schleicher menar också att studien visar att det som PISA-studien kommit fram till som framgångsfaktorer för ett modernt utbildningssystem till stor del redan praktiseras i waldorfskolorna sedan snart 100 år.
Studien finns nu i sin helhet i bokform: Bildungserfahrungen an Waldorfschulen – Empirische Studie zu Schulqualität und Lernerfahrungen, Barz, Liebenwein, Randoll. Springer VS, Wiesbanden 2012.