Dialog: sexualundervisning i waldorfskolan

Kan man prata sex i waldorfrörelsen? Den frågan ställdes för en tid sedan på ett waldorforienterat diskussionsforum på Facebook. Frågan gav upphov till många kommentarer och exempel på hur undervisningen kan gå till.  Vi har valt att återge dialogen i lätt redigerad och anonymiserad form (några inlägg som inte direkt berörde temat har strukits) eftersom diskussionen har principiellt värde och gärna får fortsätta här på Waldorf Agora! Välkommen med ditt bidrag!

Hej! Jag är f.d. waldorfelev (gick ut Kristofferskolan 2007) och har funderat lite över sexualundervisningen. Den lilla lilla undervisning vi fick hade inget lust- eller relationsfokus alls (särskilt inte för tjejer) utan fokuserade i princip bara på befruktning, graviditet och sjukdomar. Jag tror helt enkelt att intresse, avsatt tid och framförallt kunskap saknades. Finns här något intresse för sådana frågor? Kan man prata sex i waldorfrörelsen?

……..

Som sagt, mycket bra och viktig fråga, och inte så lite känslig – för waldorfpedagogerna. Har med egna ögon sett hur många waldorfpedagoger börjar flacka nervöst med blicken så fort detta kommer på tal. Inte bra. Mitt intryck är att det inte bara är intresse, tid och kunskap som saknas utan även mod.

……..

Så här har jag gjort med de klasser jag haft: i årskurs 4, i samband med perioden Människan och djuren har vi också haft sexualkunskap, med fokus på mens och vad som händer med kroppen under tidig pubertet (viktigt – därför att några flickor får sin första mens i klass 3/4). Jag har talat med pojk- respektive flickgrupp var för sig. I årskurs 5 och 6 har jag fortsatt sexualkunskapen med några morgonlektioner utspridda under året. En del gånger har hela klassen varit tillsammans, andra gånger uppdelade i pojk- och flickgrupp. I årskurs 7 – 10 finns människokunskap som morgonperiod. Då har vi naturligtvis också tagit upp sexualkunskap. Det är PINSAMT att waldorflärare inte ägnar ämnet tillräckligt mycket uppmärksamhet (vilket också Skolinspektionen påpekat flera gånger!). Det finns absolut ingen ursäkt att hasta över ämnet. Mitt i allt biologiskt måste också kärleken och relationer tas upp, vilket kan ske i många olika ämnen som svenska, främmande språk, historia, samhällskunskap etc. Till waldorflärarnas ”försvar” måste man dock konstatera att just sexualkunskap inte är den kommunala skolans styrka heller. Därför skulle det vara EXTRA viktigt för waldorfskolan att uppvisa både ett pedagogiskt och klokt upplägg!

…..

Just min poäng: tänk om waldorfskolan kunde bli känd för att tala om sex och samlevnad med ungdomarnas egna utgångspunkter! Vet också att det varierar stort mellan olika waldorfpedagoger. Kanske är de yngre bättre på detta.

…..

Sexualundervisningen för flickor är ofta defensiv. Sex är liksom lite mer än mens och kondomer. Låt RFSU ta hand om sexualundervisningen. Det kommer bli mycket roligare : )

…..

På äldre stenåldern – eller så – beskrevs vår livsnjutande härlighet på det här sättet av en kollega till mig. Ett stycke kol glöder inte – men när två kolstycken hamnar intill varann då kan det börja glimma. En söt bild, eller hur? Mer än så blev det inte… En annan gång var jag gästlärare – skulle ägna mig åt historia om jag kommer ihåg rätt.  Av någon(?) anledning började vi tala om livet, det ena gav det andra, plötsligt blev historien till nyfiken sexualkunskap, med kondomer och poesi och härligheter. Jag fick ingen ytterligare förfrågan om gästläreri, men några ”ansiktsboksvänner”. Så låt oss kämpa för det viktigaste av skolans alla ämnen: LIVSKUNSKAP!!

…..

Jag tänker så här att jag samtalar med mina barn om frågor som dyker upp och är aktuella bland eleverna i klassen. I år (klass 3) har vi talat en del om kärlek, hur det är att vara kär och vilka olika slags kärlekar som finns. Vi talar också mycket om att såra och svika varandra samt i år är regler väldigt aktuellt. Varför har vi regler och när en regel inte fyller sitt syfte så gör vi om den. I år har vi ju religion också på schemat och där är det livets frågor ur barnens perspektiv som lyfts fram via berättelser och som vi vrider och vänder på ur olika perspektiv.

…..

Jag skall ju följa barnen en bit på vägen och kommer nog alltid göra så att jag samtalar med dem om det som dom själva undrar över och om det som jag vill prata med dom om strax före de själva kliver över tröskeln, mens sex osv.

Men en sak jag är mycket noga med är att jag är väldigt neutral och i mig själv normkritisk utan att överföra detta på barnen. Alla typer av kärlekar är vackra så man mår bra. Det finns olika sätt att leva på och man prövar sig genom livet efter sitt sätt eller så hittar man det på en gång. Rätt och fel finns inte och jag kommer att bjuda in människor till klassen som kommer att berätta sin unika livshistoria och sitt unika sätt att leva på. Jag kommer att visa på så många olika alternativ som möjligt.

En annan sak som levt sedan första klass är hur man handskas med vad som är manligt, kvinnligt. Vi har ju kön, de finns, och jag tycker att det är viktigt för eleverna att de får många referenser. Men fel av mig tycker jag vore att sudda ut manligt, kvinnligt och tala om något slags neutrum. Jag tycker att det är viktigt att barnen är öppna för vad som är kvinnligt och för vad som är manligt, att de inte lever med föreställningar om vad som borde vara. Vi är unika som människor och det finns inga borden, men det finns manligt och kvinnligt. Vad detta är, är och bör vara ganska rörligt och unikt hos varje elev. Det här är ett stort jobb som vävs in i den dagliga verksamheten och aktualiseras när eleverna själva prövar ord och roller och samtalar om det.

…..

Vad roligt med så många bra svar! Det gör mig så glad att fler är engagerade i detta och ser sexualitet som mer än kuk-i-fitta-sex med slutdestination befruktning.

Precis som flera varit inne på så tror jag också att bristande sexundervisning är ett generellt problem och att just därför skapas ett tillfälle för waldorfskolan att utvecklas och bli ett positivt exempel! Jag tror att det är viktigt att sex lyfts och ses som ett kunskapsämne. Alla har en egen relation till sex (oavsett om det handlar om att man tänder på vissa grejer, har vissa sexuella erfarenheter eller helst lever utan sex i sitt liv). Men precis som att geografi inte handlar om att läraren tänker tillbaka på sina och sina vänners resor i världen och bygger hela undervisningen på detta så bör inte sexualkunskap göra det heller. Jag tror att problemet är att många lärare faktiskt inte har så mycket annat att utgå ifrån. Man kanske aldrig har hört en vuxen människa säga ”klitoris är ca. 8-12 cm stor (sant!) och många tycker att det är ett skönt ställe att ta på när de onanerar” lika avslappnat och självklart som ”Paris är Frankrikes huvudstad och där talar de flesta franska”. Om jag inte hade utarbetade metoder, ett språk för sex och förebilder (utbildare och mer erfarna sexualinformatörer) att utgå från när jag pratar sex och relationer med skolelever skulle jag tycka att det var väldigt plågsamt och svårt!

Att, som några lärare beskriver ta upp ämnet kontinuerligt låter himla bra, lyxigt för de elever som får den chansen! Om jag fick önska skulle jag hoppas på en mindre grupp med engagerade lärare på varje skola som utvecklade sin kompetens tillsammans och tog ett översiktligt ansvar för skolans sexualundervisning. Men jag förstår ju också att lärare har bredvid-uppgifter och extra-engagemang så att det räcker och blir över 🙂

Här är iaf ett filmtips, ett exempel på hur det kan se ut när vuxna vågar säga ”kåt” i klassrummet:

http://www.rfsu.se/sv/Sexualundervisning/RFSU-material/Sidbank/Metod-och-handledning/Sex-pa-kartan/Sex-pa-kartan–filmen/

Och här är en sida med tips på litteratur och metodmaterial:

http://www.rfsu.se/sv/Sexualundervisning/Metod-och-handledning/

…..

Jag har just haft en sväng sexualundervisning med min åk 7 (i samband med människokunskapen). Ett problem jag upplevde var att lägga det på rätt nivå för åldersgruppen. De reagerade själva bl a på varandras frågor med generade ”hallå, vi är faktiskt bara 13 år”, dvs känner sig pressade att detta borde vara något de ”håller på med”, vilket jag själv känner igen från skolan. Sexualundervisning återkommer i åk 8 och 9, då bla med besök på ungdomsmottagning och besök av RFSU. Vi gick därför inte in på allt jätteingående, men vi har pratat en hel del heteronormativitet, genus mm och där har de mycket att bidra med.

…..

Vi hade även besök av en barnmorska som visade hur man trär på en kondom på ett waldorfdock-ben. (Hett tips!). Eleverna fick ställa anonyma frågor till henne också. Överhuvudtaget har jag försökt att avdramatisera det hela och vara väldigt öppen och rak, även om det ”pinsamma” (vilket är det mesta i åk 7). De har haft en bunt böcker i klassrummet som har varit högläsning under raster (”Fråga Olle”, Fråga om sex etc).

…..            

Jag vet inte mycket om detta. men visst är det ett oerhört viktigt område. Jag ville bara tipsa om en bok i ämnet som jag inte läst, men sett på biblioteket. Det är svenska kyrkan som gett ut den. ÄNTLIGEN, kan man tycka. Jag tror inte den väjer för moderna frågeställningar, men inbillar mig att den också fokuserar på ”relationen”. Kanske bra, jag vet inte, men….ett komplement?

 

Redigering: Örjan Liebendörfer

2 reaktion på “Dialog: sexualundervisning i waldorfskolan

  1. Katarina Hagberg

    På Kristofferskolan har vi sedan ca 3 år tillbaka lagt in en människokunskapsperiod i klass 9 där vi lägger stort fokus på just livskunskap, nära relationer, alla människors rätt att få älska etc. Jag jobbar mycket med gruppövningar, diskussionsövningar och egna skriftliga reflektioner i just den delen av perioden. Detta har blivit en av mina favoritperioder, men det kräver verkligen att läraren är bekväm att prata om kärlek och sex (kunnigt, objektivt och engagerande) och skulle kunna falla platt om ”fel” lärare hade den. Alltså någon som inte är bekväm med att prata om det.

  2. lena holmberg

    Hej.
    Sexualiteten är så viktig i en människas liv. Personligen har jag väl kommit till slutsatsen att det är om inte den viktigaste biten så åtminstone en av dem. Just nu är jag inne i ett filosofiskt övergripande resonemang med mig själv om vår relation till kroppen överhuvudtaget. Inom sexualitetens område finns det ju ganska vidsträckt skilda meningar.

    Sexualiteten har också något ödesbestämmande över sig. Dvs det kan komma att ha avgörande betydelse i unga människors liv. Detta har jag räknat ut genom att iaktta vänner och vänners bekanta. Att se hur deras liv formats av den tidiga sexuella erfarenheten har varit ”skakande! Just i den betydelsen att det får så stor betydelse.
    Nog om mig och mina tankar. Jag har många, många fler!

    Idag kom i alla fall denna tanke över mig, att sexualiteten och den unga människans verkligt självständiga relation till den, kunde beskrivas ur så många olika perspektiv som möjligt? Det skulle kanske vara möjligt att bjuda in representanter från olika områden som har olika tankar om sexualiteten och dess betydelse.
    Det avgörande tycker jag är svårigheten med det självständiga omdömet. Och som sagt sexualiteten utgör ju en slags kärnpunkt i hela vår civilisationsprocess. Det kan vara intressant att bjuda in till samtal runt detta. För det kan väl inte heller räknas med att alla elever kommer från förhållanden där exakt samma syn på sexualiteten råder…!?
    Eller är jag helt ute och cyklar? Min bonusdotter uttryckte sig så här: ”Nä, Lena kan man inte prata om xxx med, hon är så gammaldags!”:-)
    Det går en serie om ”Sex för ungdomar” på Svt. Play nu. Jag har inte sett den, men i reklamen för serien ser man hur ungdomarna sitter avslappnat och pratar om allt möjligt. En flicka utropar entusiastiskt: ”Jo men det är ju då det blir gött sex! ”Det är tidsandan.:-) Kanske kan det vara intressant att även introducera andra synvinklar!?
    Jag läste till exempel en afrikansk kvinnas berättelse om barnafödandet, och senare om barnets relation till hela samhället. En helt annan inställning än vår.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *